KÖP 2 SINGEL PRODUKTER - FÅ 20% RABATT
FRI FRAKT
OBS! LÄNGRE LEVERANSTID UNDER JUL OCH NYÅR
Kommer du ihåg ditt lösenord?
Subscribe to receive a guaranteed shipment of formula every month.
Enjoy a {{ discount_amount }} discount on product throughout your subscription.
Change or cancel your subscription at any time!
Flera hudsjukdomar, såsom vitiligo, psoriasis och eksem, förvärras av stress. I studier gjorda för att undersöka hur stress påverkar huden har det observerats att personer som lider av akut stress har mindre fukt i huden. Personer som går igenom skilsmässa och högskoleelever med tentastress har också visat på en hud som repareras långsammare - negativ stress orsakar nämligen en defekt i barriärfunktionen. Stress är inte bra för hjärnan, hjärtat eller magen och huden är inte ett undantag från andra mänskliga organ.
Mindfulness rekommenderas ofta som ett passande botemedlet mot stress. Det finns studier gjorda på effekterna det kan ha på huden och en studie visar faktiskt att mindfulness kan förbättra sårläkning. I den aktuella studien gjordes små sår i deltagarnas armar, varefter de delades in i två grupper. Hälften fick mindfulnessterapi under åtta veckor och visade upp bättre sårläkning än de som inte fick terapin. Vissa forskare går så långt att de vill se mindfulness som terapi för patienter med allt från akne till psoriasis och vitiligo. Det är dock långt kvar till att vetenskapligt kunna bevisa att de positiva effekterna från mindfulness kan användas för att behandla en autoimmun sjukdom som psoriasis.
Är träning bra för vår hud? I Kanada samlade hudforskare cirka 30 volontärer av båda kön, mellan 20 och 84 år, för att studera effekterna av träning. Cirka hälften av deltagarna var fysiskt aktiva och ägnade åtminstone tre timmar med måttlig eller krävande fysisk aktivitet per vecka, medan resten var inaktiva och spenderade mindre än en timme i veckan på att träna. Eftersom forskarna ville titta på hud som inte hade utsatts för allt för mycket solexponering, valde de att ta prover från volontärernas skinkor. Prover från samtliga deltagare undersöktes i mikroskop och påvisade att både män och kvinnor över 40, som tillhörde gruppen som tränade ofta, visade sig ha en märkbart tunnare och friskare hud i det yttersta lagret, medan både epidermis (första skiktet) och dermis (andra skiktet) var tjockare och tätare.
Sömn är nyckeln till frisk hud! Varför? Hormonet som gör att vår hud blir friskare tack vare sömn är melatonin. Melatonin är ett mångfasetterat hormon - men framför allt är det ett effektivt sömnhormon. Det gör oss trötta och hjälper oss att somna lättare. Det fungerar också som en antioxidant och är en av de faktorer som motverkar åldrande. Melatoninnivåerna stiger på kvällen när mörkret faller och medan vi sover är melatoninet upptaget med att reparera skador på vår hud, exempelvis solskador. Hormonet förbättrar också vårt immunförsvar. Människor som sover för lite, eller som sover i för ljusa rum, visar ofta brist på melatonin i blodet. Detta tillstånd kan leda till apati, trötthet eller till och med depression. Melatonin säljs på vissa marknader i hudkrämer och utlovar en anti-aging effekt. Men få kliniska studier visar att det har någon sådan påverkan.
Däremot, i en liten italiensk studie gjord på drygt 20 kvinnor över 55 år applicerades en melatoninkräm på ena sidan av varje deltagares ansikte under tre månader. Huden på melatoninsidan visade sig faktiskt vara bättre återfuktad, ha färre rynkor och var både fastare och slätare.
Har du någon gång hört någon säga att torr hud kommer från att inte dricka tillräckligt med vatten? Vi är ledsna att meddela att påståendet inte stämmer. Att vatten håller huden återfuktad och ungdomlig är inget annat än en seglivad myt.
Fram till 2018 fanns det 216 konferensartiklar och 23 publicerade studier på vattens påverkan på huden. Vad som kan konstateras är att om du är allvarligt uttorkad påverkas återfuktningen av huden om du dricker vatten - men bara under dessa specifika omständigheter. Det är uppenbart att det är rent av farligt att bli uttorkad i denna grad, och lyckligtvis är det sällsynt. Ett möjligt undantag är äldre och utsatta människor som har högre risk att bli allvarligt uttorkade. Men att "glömma att dricka tillräckligt" under dagen kommer definitivt inte att leda till uttorkning. Det dagliga vattenintaget på en till två liter, som ofta rekommenderas, är tillräckligt. Du får hälften av denna mängd av maten du äter, så det räcker att dricka ungefär en liter vatten per dag.
Kan blått ljus från skärmar verkligen påskynda vårt åldrande? Det finns diverse olika produkter på marknaden idag som påstår sig skydda mot det blåa skärmljuset. Emellertid finns det inga bevis på att det skulle orsaka rynkor. Vad som däremot har observerats är att blått ljus kan orsaka hyperpigmentering hos personer med mörkare hud. Det har också visat sig bryta ner de viktiga karotenoiderna i huden.
Men kan du skydda dig själv genom att använda vanligt solskydd? Ja, studier har visat att fysikaliska solskydd faktiskt ger ett visst skydd mot blått ljus. Vi måste dock titta på detta realistiskt. Jämför hur din hud känns om du tillbringar hela dagen i solen med hur den känns efter samma tid framför en dator. Skillnaden i styrka och effekt är uppenbar. Med tanke på att blått ljus också påstås skada ögonen, är det bättre att skaffa ett ljusfilter för din dator, surfplatta och mobil än att försöka skydda huden genom att applicera någon typ av solskyddsprodukt. Med detta sagt har det ännu inte gjorts tillräckligt många studier om hur blått ljus påverkar huden.
Idag vet vi att rökning påskyndar hudens åldrande och bildar även fria radikaler och inflammation i huden. I kliniska studier har man sett att rynkor uppkommer i förtid om man röker mycket. Du kanske tror att dessa rynkor bildas främst runt munnen och i ansiktet, där du har känslig hud, men det har visat sig att rökare också utvecklar rynkor på armarna. Rökning leder till utveckling av elastosis, vilket innebär att elastinfibrerna i huden tappar sin elasticitet. Huden blir rynkig, gulaktig och mindre fast. Manliga rökare utvecklar både elastosis och telangiectasia (synliga blodkärl nära hudytan, även känd som spindelvener). Kvinnliga rökare påverkas inte i samma utsträckning av telangiectasia.
Det pågår massor av forskning om hur avgaser och föroreningar påverkar huden. Resultaten lämnar inga tvivel om den negativa påverkan. Världshälsoorganisationen, WHO, publicerade en rapport 2016 som konstaterade att över tre miljoner människor dör av luftföroreningar varje år, vilket gör luftförorening till världens främsta miljöhälsorisk. Luftburna partiklar är en huvudkomponent i föroreningar, och det finns allt tydligare tecken på att de påverkar människors hud negativt. De ökar inflammation och enzymaktivitet i huden och minskar därmed mängden kollagen och elastin i huden.
Ett av världens största kosmetikföretag har investerat massivt i forskning om luftföroreningar, särskilt i Kina eftersom de uppmätta föroreningarna där är mer omfattande. Hudstatusen hos människor som bor i områden med höga föroreningsnivåer har jämförts med huden hos människor från områden med renare luft. Personer som bor i de förorenade områdena har fler rynkor, fler pigmentfläckar och torrare hud än personer från landsbygden.